En leende man som blivit av med paruresis

Paruresis och blyg blåsa – behandling med KBT

  • Behandling av leg. psykolog med KBT-inriktning
  • Specialister på behandling av paruresis och andra rädslor
  • Kostnadsfri telefonintervju á 60 min
  • 1490 kr/timme
  • Uppskattningsvis 10-20 behandlingstillfällen

Här hittar du en beskrivning av behandling av paruresis med KBT.

Längre ned på sidan kan du läsa mer om blyg blåsa och vad som håller problemet vid liv över tid.

Paruresis – Behandling med fokus på dina mål

Våra behandlingar av blyg blåsa är målinriktade. Nedan hittar du exempel på mål som vi har satt upp med tidigare klienter:

  • Att ha möjligheten att urinera i de flesta situationer
  • Att leva livet utifrån det du tycker är meningsfullt snarare än vart och när du kan urinera
  • Att få ett mer avslappnat förhållningssätt att urinera på allmänna toaletter

Hur fungerar en KBT-behandling av blyg blåsa?

Kartläggning

Vi börjar alltid våra behandlingar av paruresis med en kostnadsfri telefonkonsultation. Telefonkonsultationen är upp till 60 minuter lång.

Varje person med blyg blåsa är unik och syftet med intervjun är att analysera just din fobi.

När vi genomfört telefonkonsultationen tar vi tillsammans ställning till om vi ska inleda en kontakt.

Behandlingens innehåll

En KBT-behandling av paruresis kan bestå av olika delar. Behandlingens exakta innehåll anpassas efter dina behov, förutsättningar och mål. Nedan hittar du exempel på vanliga inslag i en behandling av blyg blåsa.

Förstå vad som håller din blyga blåsa vid liv

Ett viktigt första steg i behandlingen av din blyg blåsa är att du får en bättre förståelse för vad som håller ditt problem vid liv.

Bemästra din blyg blåsa med gradvisa utmaningar

Exponering innebär att du får utmana din rädsla i obehagliga toalettsituationer på ett gradvis och kontrollerat sätt.

Under behandlingens gång blir du bekväm med allt fler toalettsituationer. Övningarna ger dig även en möjlighet att nyansera dina tankar om dig själv, din förmåga och hur andra ser på dig.

Lär dig avslappningsövningar och andningsövningar

Paruresis kan hållas vid liv av att spänningar i kroppen gör det svårt att kissa. Din behandling kan därför innehålla avslappningsövningar.

Övningarna hjälper dig att slappna av när du ska urinera. Du kan även få lära dig andningsövningar som motverkar att det låser sig när du ska urinera.

Få ett bättre fokus

Vid en fobi för att kissa framföra andra riktar vi ofta uppmärksamheten mot oss själva och saker som skulle kunna vara tecken på andras dömande.

Detta kan leda till att du blir stressad och att det blir svårt att kissa. I din behandling övar du upp en mer konstruktiv uppmärksamhet som gör det lättare att urinera.

Få mer konstruktiva tankar

Vid blyg blåsa är det vanligt med självkritiska tankar. Det är även vanligt med tankar om vad andra tycker och tänker om dig som inte är konstruktiva.

Dessa tankar kan göra det svårt att kissa. I din behandling av paruresis får du perspektiv som hjälper dig att få mer konstruktiva tankar.

Håll dina resultat vid liv med ett förbättringsprogram

Vi vill att resultaten av din behandling ska bli bestående men även stärkas över tid. Därför avslutar vi behandlingen av din paruresis med att vi skapar ett förbättringsprogram.

Förbättringsprogrammet hjälper dig att fortsätta utvecklas i riktning mot dina mål.

Telefonuppföljning

En tid efter din behandling genomför vi en telefonuppföljning för att se till att du har kvar dina resultat och att din utveckling fortsätter i rätt riktning. Utöver telefonuppföljningen är du självklart välkommen att höra av dig om du skulle ha några frågor.

Hur lång är en behandling av paruresis?

Längden på din behandling kan variera beroende på dina behov, mål och förutsättningar. De flesta behandlingar brukar vara cirka 10-15 tillfällen.

En glad man och en glad kvinna på tunnelbanan

Vårt förhållningssätt

En målinriktad behandling

Varje session och alla övningar utformas med dina mål i fokus.

Utvärdering av din utveckling

För att se till att du fortsätter att utvecklas i riktning mot dina mål utvärderar vi dina framsteg. Vid behov anpassar vi behandlingens innehåll för att se till att du får goda resultat.

Ett gott samarbete, ett gott resultat

Du är expert på dig själv och vi kan blyg blåsa och KBT. Kombinationen av denna kunskap gör att vi tillsammans kan skapa förändringar i linje med det liv du vill leva.

Lär dig genom att uppleva

Det går inte att prata bort paruresis. Du behöver lära dig genom att uppleva nya saker. Därför består din behandling till stor del av konkreta och praktiska övningar som hjälper dig att bemästra din rädsla.

Vetenskaplig utgångspunkt

Jämfört med andra fobier så är forskningen om paruresis i sin linda. Vi utgår från den forskningen som finns men använder även metoder och förhållningssätt som hjälper vid andra typer av fobier.

Det här gör det möjligt för oss att ge dig en trygg och effektiv behandling.

Fokus på nuet och framtiden

I din behandling fokuserar vi på vad som håller din fobi vid liv i nuet och vad som hindrar dig att uppnå dina framtida mål.

Vad är paruresis och blyg blåsa?

Paruresis är oförmågan att börja eller fortsätta urinera när andra är i närheten på grund av rädslan för andras dömande.

Det behöver faktiskt inte vara andra personer närvarande utan enbart tanken på att andra skulle kunna vara närvarande kan göra det svårt att kissa.

Vid blyg blåsa finns det inte något fysiskt tillstånd eller sjukdom som gör det svårt att kissa. Personer med paruresis kan oftast urinera utan svårigheter i situationer som upplevs som trygga.

Besvär på en glidande skala

Paruresis kan innebära svårigheter av olika grad. Vid mildare former av blyg blåsa kan personen exempelvis enbart ha svårt att kissa i pissoar när andra står precis bredvid.

Vid svårare former av paruresis kan den drabbade endast urinera i det egna hemmet vilket medför stora begränsningar i livet.

Det är en skillnad på en rädsla och en fobi

Det kan bli svårt för de flesta att urinera då och då. Vid paruresis uppstår problemet ofta och i flera situationer och utgör en begränsning i livet.

Det är först när det blir en begränsning i livet som det kan kallas en fobi.

Hur vanligt är blyg blåsa?

Idag vet vi inte exakt hur vanligt paruresis är i Sverige. 1999 genomfördes en större studie på Uppsala Universitet. I studien undersöktes det hur vanligt det är människor tycker att olika sociala situationer är obehagliga.

I denna studie var det 11% som upplevde det som obehagligt att använda allmänna toaletter.

Internationellt finns inte heller några exakta siffror men enligt amerikanska källor är det ungefär 7% som är drabbade av problemet.

Blyg blåsa verkar vara vanligare bland män än bland kvinnor.

En man som utrycker glädje

Obehagliga situationer vid paruresis

Vid paruresis är det centrala problemet en rädsla för att ha svårt att kissa när andra är närvarande. Nedan hittar du exempel på situationer som kan bli problematiska vid paruresis.

Exempel på situationer du kan undvika eller genomlida med obehag:

  • Att resa långt med tåg eller flyg
  • Att gå på toaletten på arbetet, universitetet eller skolan
  • Att vara ute i naturen i sällskap av andra
  • Att lämna ett urinprov
  • Att vara med på längre möten eller sociala sammankomster
  • Att vara på bio, konserter eller sportevenemang
  • Att vara på nattklubb
  • Att vara gäst hemma hos någon annan
  • Att ha gäster hemma
  • Att befinna sig på nya platser där toaletterna är okända

Kroppsliga reaktioner

Vissa personer med paruresis kan uppleva starka rädsloreaktioner i situationer där de ska försöka urinera.

Det kan handla om hjärtklappning, spändhet i kroppen och svettningar. Tyvärr gör dessa reaktioner det ofta svårt att kissa.

Tankar vid blyg blåsa

Oro över att inte kunna urinera

En av de mest centrala tankarna är oron över när och var det kommer vara möjligt att urinera nästa gång. Denna oro kan uppta mycket tid och energi av personer som lever med paruresis.

Oro över andras tankar

Vid paruresis finns det ofta en oro för att det egna beteendet på toaletten ska bli föremål för andras dömande.

Det kan handla om att vara rädd för vad andra ska tänka om en inte kan börja urinera eller tar lång tid på sig för att urinera.

Det finns även personer med paruresis som kan oroa sig över att ljudet när de urinerar ska uppfattas som äckligt.

Det är ofta vanligt att vara orolig för att uppfattas som avvikande på grund av svårigheter att urinera.

Det kan också finnas en rädsla för att det egna beteendet på toaletten ska leda till kritik av andra. Exempelvis när du väljer en sluten toalett framför istället för urinoaren.

Kritiska tankar om dig själv

Att urinera är en grundläggande mänsklig funktion och nödvändighet. När det är svårt att kissa leder det därför ofta till skam och självkritiska tankar hos personer med paruresis.

Det är inte ovanligt att uppleva sig själv som konstig, svag och onormal. Andra med paruresis har beskrivit upplevelsen som att känna sig misslyckad och sämre än andra.

Man med läderjacka över axeln som ler

Säkerhetsbeteende

Du som lever med paruresis använder dig ofta av skyddande beteenden i samband med urinering.

Beteendena används för att minska risken för att inte kunna urinera och för att minska risken för att bli dömd av andra.

Dessa beteenden kallas för säkerhetsbeteenden i KBT och hjälper på kort sikt men håller även din paruresis vid liv.

Detta beror på att du inte kan motbevisa dina negativa föreställningar om din förmåga att urinera och dina tankar om att andra skulle kunna döma dig.

Nedan hittar du exempel på vanliga säkerhetsbeteenden vid blyg blåsa.

Allmänna säkerhetsbeteenden

  • Att begränsa vätskeintag för att undvika att behöva urinera
  • Att undvika vätskedrivande dryck och mat så som koffein och alkohol
  • Att hålla sig under väldigt lång tid
  • Att lyssna efter om någon kommer
  • Att undvika att berätta för andra att du ska kissa
  • Att undvika att berätta om din paruresis för partner, familj och nära vänner
  • Att gå på toaletten med mycket god tidsmarginal
  • Att undvika situationer där andra på behöver vänta på dig när du ska på toaletten
  • Att se till att ingen hör eller ser dig när du urinerar
  • Att se till att ingen är i närheten av dig när du urinerar
  • Att låtsas att du har urinerat även fast du inte har gjort det
  • Att undvika att söka professionell hjälp på grund av skam

Säkerhetsbeteenden när du urinerar hemma

  • Att urinera så ofta som möjligt hemma
  • Att gå på toaletten precis innan du åker hemifrån
  • Att be personer som bor med dig att lämna hemmet när du ska urinera

Säkerhetsbeteenden på allmänna toaletter

  • Att sätta på rinnande vatten när du ska urinera
  • Att välja slutna toaletter framför bås och urinoarer
  • Att spola varmt vatten på könet för att urinera
  • Att duscha varmt och sedan urinera i duschen
  • Att vänta med att urinera tills någon sätter på en handtork eller gör andra ljud
  • Att vänta tills en toalett blir tom
  • Att sitta ned för att det ska låta mindre när du urinerar
  • Att urinera så att du träffar insidan av toaletten snarare än vattnet
  • Att dricka alkohol för att slappna av och kunna urinera

Säkerhetsbeteenden när du väljer vart du ska urinera

  • Att undvika allmänna toaletter
  • Att enbart planera aktiviteter i närheten av trygga/säkra toaletter
  • Att välja toalettfaciliteter som är tomma eller med lite folk
  • Att gå på allmänna toaletter under tider på dagen där andra arbetar
  • Att i sällskap med andra vänta på att de andra ska gå på toaletten först så att du sedan går ensam
  • Att tacka nej till längre sociala sammankomster pga att det blir svårt att kissa

Säkerhetsbeteenden när du urinerar utomhus

  • Att försöka ha ett stort avstånd från resten av sällskapet
  • Att låtsas att du får ett telefonsamtal så att du kan ta extra lång tid på dig
  • Att lyssna efter om någon kommer
Två vuxna och ett litet barn som promenerar, bilden tagen bakifrån

Många väljer att inte berätta för andra

Många med paruresis kan på grund av skam undvika att berätta om problemet för andra. Detta kan även gälla partner, familj, vänner och personal inom vården.

Detta gör att många med paruresis kan känna sig ensamma och isolerade i sin situation. Att inte berätta för andra om problemet gör det även svårare att få stöd och god vård.

Ett oförstående bemötande av andra

Personer med blyg blåsa drar sig ofta från att berätta om sitt problem för andra på grund av skam och skuld. De som väl berättar för andra kan uppleva att de får ett oförstående bemötande.

De kan få höra att det kommer gå att kissa om de bara anstränger sig lite till eller att de ska pröva när de är tillräckligt kissnödiga.

De kan också få höra att alla känner så då och då och att det inte är något att oroa sig över.

Det är få som förstår hur begränsande det kan vara att leva med paruresis.

Forskningen om paruresis är i sin linda och det avspeglar ofta kunskapen och förståelse för problemet hos personal inom vården.

Många med blyg blåsa kan uppleva att de inte blir tagna på allvar och att det är svårt att få rätt hjälp för sitt problem.

Paruresis påverkar livet

Att urinera är en livsnödvändig funktion. När det inte går att urinera påverkar det stora delar av livet.

Arbetet

Svårigheten att använda offentliga toaletter kan påverka karriären. Det är inte ovanligt att personer med paruresis behöver anpassa sitt val av arbetsplats efter möjligheten att urinera på arbetsplatsen.

Paruresis kan även göra det utmanande att resa i arbetet. För personer som endast kan urinera i sitt eget hem behöver arbetsplatsen ligga nära hemmet.

Fritiden

Många fritidsaktiviteter blir svåra att utföra och njuta av med paruresis.

Många med paruresis tvingas planera sin fritid utifrån vart och när det går att urinera snarare än vad som känns mest meningsfullt för dem.

Det sociala livet

På grund av skuld och skam så gömmer ofta personer med paruresis sitt problem för familj och vänner.

Det kan leda till missförstånd när en person inte dyker upp på sociala tillställningar eller andra situationer där det inte finns toaletter som upplevs som säkra.

Den fysiska hälsan

Personer med paruresis kan ta till olika beteenden för att på kort sikt hantera sitt problem som kan utgöra hälsorisker. Exempelvis är det inte bra att hålla sig för länge och för ofta.

Ett annat vanligt beteende vid blyg blåsa är att minska på vätskeintaget. Detta kan påverka funktionen av flera organ i kroppen negativt.

Energi och ork

Att leva med blyg blåsa kan vara mycket energikrävande. Att ofta hålla sig och oroa sig över nästa möjlighet att urinera är tärande för de flesta.

Man som på flygplats som ler

Vad orsakar paruresis?

I forskningen finns det inte ett entydigt svar på vad som orsakar paruresis. Det finns dock flera saker som potentiellt kan ha bidragit till att du utvecklat blyg blåsa.

Negativa erfarenheter

De flesta personer med paruresis upplever någon gång att det någon gång låst sig i en situation som upplevts som stressad.

Det kan exempel ha varit upplevelsen att bli påskyndad vid urinering eller du blivit retad i samband med att du urinerat.

Associationsinlärning

Vi människor har förmågan att associera saker till varandra. Vid paruresis blir att urinera med andra närvarande över tid associerat med obehag och stress. Efter ett tag sker låsningen per automatik i situationen.

Saker som kan göra det lättare eller svårare urinera

För personer som lever med blyg blåsa finns det flera faktorer som kan göra det lättare eller svårare att urinera. Nedan följer exempel på saker som kan påverka om det blir svårt att kissa.

Det fysiska avståndet till andra

För de flesta med paruresis gör ett upplevt kortare fysiskt avstånd till andra det svårare att urinera. På en allmän toalett kan det vara svårt att kissa om det är en person i båset bredvid.

Det blir ofta mer utmanande att urinera när det är fler snarare än få personer i närheten. En sak som kan öka känslan av att andra är nära är om det pratas inne i lokalen med toaletterna.

Relationen till personerna i närheten

Relationen till personerna som är närheten av toaletten kan göra det svårare eller lättare. Generellt sett tycker de flesta att det är mer utmanande med främlingar än välkända personer och nära anhöriga.

För andra kan det vara mer utmanande med personer som är bekanta eller vänner eftersom den drabbade upplever att deras dömande skulle kunna påverka den fortsatta relationen.

Känslomässiga tillstånd

Det kan bli svårt att kissa för personer med paruresis vid starka emotionella tillstånd. Det kan handla om att känna ångest, ilska, stress, att vara upphetsad eller glad.

Känslorna kan göra att du går upp i varv och göra det svårare att slappna av tillräckligt mycket för att kunna urinera.

Tidspress

Upplevd tidspress gör det svårt att kissa för många med paruresis. Detta kan vara när andra köar till toaletten.

Många upplever det som lättare när det finns flera toaletter i närheten som andra kan välja.

Det kan även vara när vi är en del av ett sällskap och andra väntar på att du ska komma tillbaka från toaletten.

Upplevelsen av avskildhet

Upplevelsen av avskildhet kan påverka om det blir svårt att kissa för en person med paruresis. Generellt sett så är det mer utmanande med en öppen toalett.

Nedan är exempel på hur utmanade olika toalettsituationer kan upplevas av en person med paruresis.

  1. Toalett i ett eget slutet rum (Lättast)
  2. Toalettbås öppna nedtill och upptill
  3. Urinoarer med avskiljande väggar
  4. Att kissa utomhus
  5. Urinoarer/pissoarer (Svårast)

Vad håller paruresis vid liv?

För att förstå varför paruresis inte går över behöver vi först bekanta oss med vad som händer i kroppen när vi urinerar.

Vi tittar först på det autonoma nervsystemet för att sedan titta närmare på urinblåsans fysiologi vid urinering.

Autonoma nervsystemet

För att förstå vad som händer vid blyg blåsa behöver vi förstå den del av nervsystemet som kallas autonoma nervsystemet.

Det autonoma nervsystemet styr per automatik tarmarna, hjärtat, din andning och andra organ som du inte kan eller bör styra med vilja.

Det autonoma nervsystemet består av två delar. Den aktiverande delen av nervsystemet kallas för det sympatiska nervsystemet. Den lugnande delen kallas för det parasympatiska nervsystemet.

Sympatiska nervsystemet vid rädsla och hög stress

Hela det sympatiska nervsystemet aktiveras vid stark stress eller rädsla som en del av kamp- eller flyktresponsen.

Kroppen sätts i beredskap för att hantera farliga situationer genom att exempelvis öka lungvolymen och hjärtat slår snabbare.

I samband med kamp och flyktresponsen påverkas även urinblåsan som slappnar av. Kroppen prioriterar inte att urinera när du behöver överleva genom att slåss eller fly.

Anatomisk modell, urinblåsa man

Fysiologin bakom att urinera

Tre viktiga muskler som är aktiva vid urinering är blåsmuskeln samt urinrörets inre och yttre slutmuskel.

Blåsmuskeln och den inre slutmuskeln kontrolleras kroppen automatiskt utan att vi behöver tänka på det.

Det sker via det autonoma nervsystemet som per automatik sköter många av kroppens viktiga funktioner.

Sympatiska och det parasympatiska nervsystemet vid urinering

Det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet påverkar blåsmuskeln och urinrörets slutmuskler på olika sätt vid urinering.

Det sympatiska nervsystemet gör att blåsmuskeln slappnar av och att urinrörets inre slutmuskel drar ihop sig. Det gör det möjligt för urin att lagras i blåsan och att du inte hela tiden behöver tänka på att hålla dig.

När hjärnan får en signal att blåsan är full gör det parasympatiska nervsystemet att blåsmuskeln drar ihop urinblåsan och att den inre slutmuskeln slappnar av.

Om du samtidigt slappnar av i urinrörets yttre slutmuskel, som du kan styra med vilja, så urinerar du.

Att urinera vid hög stress eller rädsla

Som ovan nämns så aktiveras i vanliga fall det parasympatiska nervsystemet när urinblåsan ska tömmas.

Vid stark stress tar det sympatiska nervsystemet över. Blåsan slappnar av och urinrörets inre slutmuskel drar ihop sig.

Detta leder till att det kan bli svårt att urinera även om du verkligen vill. Det har uppstått en fysiologisk låsning som gör det svårt att kissa.

KBT-modell för paruresis

En KBT-modell som förklarar vad som håller paruresis vid liv

I en KBT-behandling för paruresis utgår vi från denna modell för att förstå vad som håller problemet vid liv.

Modellen är en allmän beskrivning och under din behandling skapar vi en modell som passar in på just din situation.

Toalettsituationen och upplevda åskådare

I närmandet av en toalettsituation (A) upplever du upplevda åskådare (B). Det kan exempelvis vara personer som är inne på toaletten, personer som väntar på dig eller personer som skulle kunna komma in.

Varje person upplever olika situationer som obehagliga.

Tankar och uppfattningar

Situationen leder ofta till mer eller mindre medvetna tankar (C) exempelvis om en rädsla för att misslyckas med att urinera inför andra eller att andra ska döma dig utifrån hur du urinerar (t ex ljud, lukt eller hur lång tid det tar).

Många kan vara rädda för att uppfattas som konstiga eller svaga på grund av att de inte lyckas urinera.

Tankarna kan påverkas av dina uppfattningar om hur det ska gå till när du eller andra urinerar.

Det kan vara uppfattningar om hur lång tid det bör ta, att det ska fungera direkt eller att de flesta andra alltid lyckas påbörja urinering.

Ökad ångest- eller stresspåslag

Tankarna leder till ett ökat ångestpåslag (D) eller stresspåslag som kan ta sig i uttryck exempelvis som hjärtklappning, svettningar eller en allmänt stressad känsla.

Det obehagliga påslaget kan göra att du i framtiden undviker situationen och andra situationer som påminner om den du nu varit med om.

Användning av säkerhetsbeteenden (E)

Vid paruresis använder vi oss ofta av säkerhetsbeteenden (E) för att minska sannolikheten för att våra obehagliga tankar blir verklighet och att minska vårt obehag.

Exempel på säkerhetsbeteenden kan vara att bara gå på vissa typer av toaletter, sätta på rinnande vatten eller vänta tills du är ensam.

Säkerhetsbeteenden minskar ofta obehaget på kort sikt men göra ofta mer ont än nytta. De kan leda till ett ökat ångest- eller stresspåslag om vi märker att beteendena inte fungerar.

Användningen av dem gör också att vi minskar tron på vår förmåga att urinera i liknande situationer. Sist men inte minst så gör säkerhetsbeteendena att våra tankar om att andra ska kritisera eller döma oss aldrig kan motbevisas.

Två möjliga utfall: undvikande eller låsning

När du upplever det ökade stress- eller ångestpåslaget kan du agera på två sätt. Antingen lämnar du situationen eller så gör du ett försök att urinera trots ditt påslag.

Utfall 1: Lämna och undvika toalettsituationen

Ångest- eller stresspåslaget kan göra att du lämnar eller undviker toalettsituationen (1F) och det leder till att ångest- eller stresspåslaget minskar (1G).

När påslaget minskar skapas en viss känsla av lättnad vilket gör att sannolikheten att du undviker liknande situationer i framtiden ökar.

Utfall 2: Svårighet att urinera och låsning

Om du gör ett försök att urinera i situationen kan rädslan eller stresspåslaget göra att det sympatiska nervsystemet aktiveras.

Det sympatiska nervsystemet gör att blåsmuskeln slappnar av och att urinrörets slutmuskel drar ihop sig (2F). Detta gör det svårt eller omöjligt att urinera och leder till en låsning (2G).

Låsningen minskar tron på den egna (2H) förmågan att i framtiden urinera i situationen och andra liknande situationer.

De obehagliga eller frustrerade känslorna gör det mindre sannolikt att du närmar dig liknande situationer i framtiden. Det blir därför svårt för dig att stärka din tro på din egen förmåga över tid.

Anmäl ditt intesse för behandling av paruresis idag!