Här kan du läsa om vår kurs Tala Tryggt. Längre ned på sidan hittar kan du läsa om hur talängslan uppkommer och hålls vid liv.
Kursens mål
Vi sätter upp mål tillsammans med dig som deltagare. Nedan hittar du mål som tidigare deltagare med scenskräck uppnått:
- Att våga tala inför grupp
- Att bli en tryggare talare
- Att bättre hantera nervositet inför muntliga framträdanden
- Att kunna ta nästa steg i karriären
- Att få konkreta förhållningssätt och verktyg
Kursens upplägg
Våga tala kursen är skapad och leds av legitimerad psykolog. Tala Tryggt grundar sig på forskning. Förhållningssättet och metoden är inspirerad av KBT som visat sig hjälpa personer med rädslor. Kursens upplägg och utformning baseras på forskning om talängslan.
En kurs för dig med extrem talrädsla
Vi är specialiserade på rädslor och fobier. Tala Tryggt är inte en kurs i presentationsteknik eller retorik. Målet är att du ska besegra din glossofobi, bli en tryggare talare och våga tala inför grupp.
Individuell kartläggning av psykolog
För att få till en positiv förändring inleder du kursen med en kostnadsfri telefonintervju á av psykolog där vi kartlägger dina styrkor, utmaningar och mål.
Vi bedömer här om kursen passar just dina mål, förutsättningar och behov.
Den andra delen av kartläggningen är ett test skapat av vår psykolog som ytterligare kartlägger just din talängslan. Testet gör du online och det tar cirka 1 timme att genomföra.
Din individuella kartläggning resulterar i en unik profil av din talarksräck som ligger till grund för arbetet under kurshelgen men även din individuella utvecklingsplan.
Förstå din talängslan
Efter telefonintervjun får du ett längre utbildningsmaterial. Materialet bygger på aktuell psykologisk forskning och hjälper dig att förstå vad som håller din talängslan vid liv och hur vi kan hjälpa dig att besegra din scenskräck.
En viktig del av utbildningsmaterial är “Min Talängslan”, en profil över just dina svårigheter som bygger på din individuella kartläggning. Profilen hjälper dig att koppla teorin till just din scenskräck.
Kurshelg i grupp - med individen i fokus
Det går inte bara att samtala bort talängslan. Genom att du får nya upplevelser lär du dig att våga tala inför grupp. Därför är fokus under kurshelgen praktiska övningar och konkreta verktyg för att hjälpa besegra din fobi.
Små grupper
Under kurshelgen arbetar vi med små grupper om 6-8 personer för att få en balans mellan gruppövningar och fokus på dig som individ. Tillsammans med våga tala kursens ledare blir vi max 10 personer.
Innehåll som bygger på forskning
Vi använder informationen i din individuella kartläggning för att se till att du utvecklas så mycket som möjligt. Övningarna är utformade för glossofobi samt grundade i aktuell forskning och KBT.
Nedan hittar du exempel på inslag från kurshelgen:
Gradvis ökande utmaningar
Du får gradvis anta större utmaningar. Målet är att de alltid ska vara utvecklande men aldrig överväldigande.
Fokusskifte
Vid talängslan riktar du ofta din uppmärksamhet mot dig själv, hur du ser ut och hur du agerar. Det kan göra det svårt för många att våga tala. Under kursen får du öva på att flytta din uppmärksamhet utåt och fokusera på uppgiften.
Videofeedback
Vid scenskräck är det vanligt med en orimligt negativ bild av den egna förmågan. Vi använder video för att pröva om din negativa bild verkligen stämmer. Forskning har visat att videofeedback är ett effektivt sätt att få en mer realistisk bild av den egna förmågan och bli en tryggare talare.
Vända tankarna
Du får verktyg för att vända och nyansera din oro inför framföranden och ältande efter framföranden. Verktygen baseras på psykologisk forskning och är en viktig del för att hantera talängslan.
Individuellt anpassad utvecklingsplan
Vi avslutar kurshelgen med att vi hjälper dig att formulera en individuell utvecklingsplan. Syftet med den är att du ska hålla dina resultat vid liv och fortsätta förbättras efter kursens slut.
Utvecklingsplanen är ett uppskattat inslag då den gör det lättare för dig att tillämpa förhållningssätt, verktyg metoden i andra sammanhang som är viktiga för dig.
Individuell uppföljning av dina framsteg
Vi är måna om att du fortsätter förbättras efter kursen. Vi gör därför en individuell telefonuppföljning en tid efter kursen för att vara säkra på att du fortsätter utvecklas i rätt riktning.
Kursledare
Jonas Evander är leg. psykolog med KBT-inriktning.
Han driver Afobia som är specialiserade på behandling och utbildning vid rädslor och fobier.
Antal deltagare
4-6. Tillsammans med kursledare får du en publik på 5-7 personer.
Pris
7900 kr exkl. moms (9875 kr inkl. moms). Räntefri delbetalning upp till 12 månader.
Vad är talängslan?
Utdraget ur utbildningsmaterialet som du hittar nedan är en liten del av kursen.
De flesta med scenskräck behöver en individuell kartläggning, praktisk övning och en individuell utvecklingsplan för att våga tala.
Talängslan är en stark rädsla för att tala inför grupp. Vi kan alla känna oss nervösa inför att hålla presentationer men talängslan är ett större problem än så.
Du med talängslan kan ofta känna dig begränsad socialt, yrkesmässigt eller i andra delar av livet. Många av våra deltagare beskriver sin talrädsla som en fobi.
Framföranden undviks helt eller genomförs med stort obehag
Du som är rädd för att tala inför grupp kan ofta undvika muntliga framföranden. Det kan även vara så att du genomför muntliga framföranden men med ett stort obehag innan, under och efter som påverkar dig negativt.
Scenskräck påverkar ofta din prestation vilket gör att många i din situation upplever att de inte kan vara sitt bästa jag när de väl talar inför publik.
Ett problem med många namn
Rädslan för att tala inför grupp har många namn. Glossofobi, talrädsla, talarskräck, rampfeber eller scenskräck är ett fåtal exempel på synonymer.
På den här sidan växlar vi mellan orden men syftar på samma sak - en stark rädsla för att tala inför grupp.
Hur uppstår scenskräck?
Det finns flera faktorer som kan ha bidragit till att du utvecklat din fobi för att tala inför grupp.
Rampfeber - en rädsla med evolutionära rötter
Enligt evolutionära teorier har vi fått vissa rädslor då de hjälpt oss att överleva i den förhistoriska miljö där människan utvecklades. Ett sådant exempel är glossofobi.
Att bli utesluten var lika med döden
Kärnan i talängslan är en rädsla för att bli dömd och kritiserad av andra och i längden bli utesluten ur gemenskapen. I människans urmiljö innebar att bli utfrusen av stammen nästan garanterat döden.
De rädda fick föra generna vidare
De personer som hade lättare för att utveckla en rädsla för att prata inför folk ökade sina chanser att överleva och föra sina gener vidare.
Vi lär oss av människor i vår omgivning
Modellinlärning innebär att lära sig genom att observera andra. Det är inte ovanligt att personer med talängslan upplevt att föräldrar och andra personer visat obehag i sociala situationer.
Budskapet om att sociala situationer kan vara farliga kan sedan ha bidragit till att du får svårt att våga tala inför grupp.
Negativa erfarenheter bidrar till talarskräck
Många med talängslan berättar om tidigare erfarenheter av att ha upplevt obehag i samband med muntliga framföranden.
Starkare negativa associationer över tid
Vid rampfeber tenderar muntliga framföranden att över tid associeras med mer och mer obehag. Det blir en ond cirkel där nya negativa erfarenheter byggs på alternativt undviker vi situationen och din talarskräck förblir oförändrad.
Varför går talängslan inte över?
Varje persons talängslan är unik. Det finns dock flera faktorer som bidrar till att hålla talängslan vid liv för de flesta av våra deltagare.
Det går att prata om en ond cirkel för att förstå scenskräck samt ångest och rädsla i andra sociala situationer.
Situationen
Vad du med rampfeber upplever som obehagligt när du ska tala inför publik kan variera från person till person. Nedan hittar du ett urval av faktorer som kan påverka hur obehagligt det upplevs att tala inför grupp:
- Publikens storlek
- Formella eller informella sammanhang
- Relationen till åhörarna
- Auktoriteter och åhörare som upplevs ha hög status
- När publiken har stor kunskap om ämnet
- När vi upplever att vi blir bedömda
- Hur mycket du hunnit förbereda dig
- Responsen från åhörarna
- Om innehållet i framföranden handlar om fakta eller är personligt
Hur vi arbetar med situationen i Tala Tryggt
Hur olika faktorer i situationen påverkar oss är högst individuellt vid talarskräck. Därför kartlägger vi det just du kan uppleva som obehagligt när du ska tala inför grupp.
Vi använder informationen om din glossofobi för att anpassa övningarna under våga tala kursen men även för sätta ihop din utvecklingsplan.
Tankar
Kärnan i tankarna vid talängslan är en rädsla för att bli dömd eller bortgjord under framförandet. Det exakta uttrycket för tankarna är individuellt. Nedan är ett urval av centrala tankar vid talängslan.
- Att upplevas som inkompetent, oprofessionell eller oförberedd
- Att verka sakna självförtroende eller verka svag
- Att upplevas som blyg, nervös eller spänd
- Att inte upplevas som attraktiv
- Att vara socialt klumpig eller ointressant
Hur vi arbetar med dina tankar i Tala Tryggt
I Tala Tryggt kartlägger vi dina tankar kopplade till din scenskräck. För att verkligen kunna hjälpa dig med din talängslan behöver du pröva hur sanna dessa tankar är i praktiken.
Genom övningar får du utmana dina föreställningar om dig själv vilket för många leder till en starkare tro på den egna förmågan och att de kan våga tala.
Självfokusering - en inre bild
När du med talängslan ska göra ett muntligt framträdande riktas ofta din uppmärksamhet inåt. Du börjar intensivt observera dig själv. “Hur ser jag ut?” “Hur uppfattar de mig?” “Hur pratar jag?” “Verkar jag nervös?”. Vid talrädsla beskriver många att de nästan kan se sig själva utifrån.
Vid glossofobi riktar vi vårt fokus på saker inom oss som skulle kunna göra att vi skulle bli dömda eller göra bort oss. Du försöker hantera det upplevda sociala hotet genom att ha extra koll på dig själv.
En bild baserad på inre information
Du skapar en egen bild av hur du ser ut och agerar i situationen utifrån ett tänkt åhörarperspektiv.
Då din uppmärksamhet är riktad inåt bygger denna bild på dina egna kroppsliga sensationer, tankar, känslor och minnen.
Denna bild bygger inte så mycket på information utifrån t ex åhörarnas feedback och faktiskt information från situationen.
En bedömning som bygger på ditt obehag
Under ett framförande har du med talarskräck antagligen obehagliga kroppsliga upplevelser (t ex hjärtklappning och svettningar), ångest och rädsla.
Vid talrädsla kretsar tankarna kring att inte göra bort dig och du kommer ihåg tidigare misslyckanden. Utifrån dessa inre upplevelse skapar du en bild av dig själv i situationen som är orimligt negativt färgad.
Svårt att ta in positiv feedback
Då ditt fokus är riktat inåt får du även svårt att ta in och minnas neutral eller positiv feedback utifrån. Det gör att det blir svårt att ändra på felaktiga negativa föreställningar om dig själv och din förmåga att tala inför grupp.
Den negativa bilden av dig själv blir bekräftad
Du med scenskräck bygger din bild av situationen till stor del på känslor av ångest, rädsla och obehag. Du kommer därför antagligen få den negativa bild du har av dig själv när det kommer till prata inför folk bekräftad.
Din prestation blir lidande
Människan har en begränsad mental kapacitet. Vid självfokus använder du en stor del av dina mentala resurser till att observera dig själv. Det gör att det blir mindre fokus över till själva framförandet vilket gör att det blir svårare att prata inför folk.
Hur vi arbetar med självfokus i Tala Tryggt
Forskningen pekar tydligt på att en stark självfokusering utgör en viktig del av förklaringen till varför talängslan hålls vid liv över tid och varför fobin kan eskalera.
Du med talängslan har ofta för mycket fokus inåt när du talar inför grupp. Ett mål med Tala Tryggt är att hjälpa dig att skapa en bättre balans mellan fokus inåt och utåt.
Ett sätt att skapa ett mer balanserat fokus är att träna aktivt skifte i fokus utåt, eller fokusskifte som vi kallar det.
Kroppsliga och mentala reaktioner
Kroppsliga reaktioner
När du hamnar i en situation som du upplever som hotfull kan din kropp sätta igång det som kallas kamp- eller flyktresponsen.
Din kropp reagerar med en maximal stressreaktion för att avvärja det som upplevs som ett stundande hot. Känner du igen några av exemplen på kroppsliga upplevelser nedan i samband med att du ska tala inför grupp?
- Hjärtklappning
- Tryck över bröstet
- Darra
- Andnöd och andfåddhet
- Se suddigt
- Vara torr i halsen
- Svettningar
- Rodnad
- En knut i magen
Talrädsla- naturliga reaktioner i en olämplig situation
Om du hade befunnit dig i en farofylld situation där du exempelvis behövt hoppa undan från ett tåg och upplevt dessa symtom så hade du antagligen inte ifrågasatt dem.
Dessa kroppsliga reaktioner blir först ett problem när de uppträder i en situation där du inte känner att de hör hemma.
Vid rampfeber kommer symtomen innan, under och efter ett muntligt framförande. Trots att du på något plan förstår att situationen inte är farlig reagerar din kropp som om att tala inför grupp var livshotande.
En rädsla för att bli upptäckt
För dig med talängslan är även många av de här symtomen av panik inte bara obehagliga i sig.
Vid scenskräck är det vanligt att vara rädd för att reaktionerna ska upptäckas av andra och att du ska bli dömd på grund av dem. Rädslan för att andra ska lägga märka till dina reaktioner tenderar olyckligtvis att spä på dem.
Mentala reaktioner
Du som har talängslan kan även uppleva olika former av mentala reaktioner när ska tala inför grupp. En vanlig upplevelse är att det blir svårare att koncentrera dig.
Det är också vanligt att känna dig “tom” i huvudet eller känna dig mentalt blockerad vid talarskräck. Många oroar sig även för att glömma bort vad de ska säga och att tappa tråden när de talar inför publik.
Hur vi arbetar kroppsliga och mentala reaktioner i Tala Tryggt
En viktig del av du ska våga tala är att få en mer realistisk bild av hur du låter, ser ut och agerar under muntliga framföranden. Här videoinspelning ett viktigt verktyg för att nyansera orimligt negativa föreställningar och minska din scenskräck.
Säkerhetsbeteenden
Vad är säkerhetsbeteenden?
Säkerhetsbeteenden är handlingar som du med glossofobi upplever som nödvändiga att utföra för att förhindra att något hemskt ska hända eller att minska ditt obehag för stunden.
Vid talängslan handlar det om beteenden som används för att minska sannolikheten att bli dömd på ett negativt sätt av andra och minska ångest utan att helt undvika att prata inför folk.
Vid scenskräck finns det ett stort antal säkerhetsbeteenden. Dessa kan skilja sig mycket från person till person. I Tala Tryggt kartlägger vi just dina säkerhetsbeteenden. Nedan hittar du ett litet urval:
- Undvika ögonkontakt
- Gömma händerna för att dölja skakningar
- Konsumera alkohol eller lugnande medel
- Förbereda dig orimligt mycket eller lite
- Prata snabbt
- Vara kortfattad
- Läsa innantill
- Komma med ursäkter - säga att du är trött, inte förberett dig m.m.
- Påpeka dina egna misstag
- Att på olika sätt dölja svettningar
- Att på olika sätt dölja rodnad
Hur du påverkas av att använda säkerhetsbeteenden
Du kan inte motbevisa dina katastroftankar
Säkerhetsbeteenden gör att vi aldrig kan motbevisa våra föreställningar om att en katastrof skulle inträffa under vårt framförande om vi inte använde dem. Detta bidrar till att din talängslan lever vidare.
Du har mindre mentala resurser över till framförandet
När vi ska prata inför folk och använder oss av säkerhetsbeteenden blir vi upptagna av dessa. Vi har då inte lika mycket mentala resurser över till vårt muntliga framförande. Att hålla koll på dessa beteenden kan därför bli stressande och spär på din talrädsla.
Framförandet kan bedömas som sämre av andra
Den bristande uppmärksamheten på uppgiften kan vara en anledning till varför forskning visat att personer med scenskräck som i stor utsträckning använder sig av säkerhetsbeteenden ofta bedöms som sämre talare av andra.
Detta betyder att de beteenden som du använder i syfte att skydda dig från att bli dömd av andra istället kan leda till att din prestation upplevs som sämre av utomstående.
En bekräftelse på att situationen är farlig
Det är inte bara hur vi tänker och känner som påverkar vårt beteende. Våra handlingar påverkar även våra tankar och känslor. När vi vid rampfeber använder oss av säkerhetsbeteenden skickar vi signalen till oss själva att det är farligt att prata inför folk.
Omedvetet skulle tankarna kunna gå “Jag använder mig av skyddande åtgärder därför måste det vara farligt att tala inför grupp.” Du får ett kvitto på att din talrädsla är motiverad.
Ökad ångest och ökat undvikande
Användande av säkerhetsbeteenden vid glossofobi leder ofta till skillnad från vad många tror till ökad symtom av ångest.
Detta kan bero på att användet att säkerhetsbeteeden ökar vårt fokus på oss själva och våra obehagliga sensationer och tankar. Med andra ord kan beteendena öka dina symtom av panik.
Ökade symtom av nervositet under muntliga framföranden kan i sin tur leda till att vi får svårare att våga tala inför grupp på sikt.
Hur vi arbetar med säkerhetsbeteenden i Tala Tryggt
I Tala Tryggt hjälper vår psykolog dig att identifiera just dina säkerhetsbeteenden kopplade till rampfeber. Vi gör även övningar med och utan säkerhetsbeteenden.
När vi få se andra öva med och utan säkerhetsbeteenden blir det ofta tydligt att de är en del av fobin och inte en del av lösningen.
Många blir förvånade när de märker att det faktiskt är lättare att hantera nervositeten för tala inför grupp utan säkerhetsbeteenden.
Ältande efter framförandet
Du med talängslan kan ofta intensivt börja älta din prestation efter ett framförande. Vad sade du egentligen? Hur såg du ut? Hur upplevde åhörarna dig? Andra namn för detta fenomen är att “älta efter döden” eller "post mortem-analys" och det är vanligt vid scenskräck.
En stor uppmärksamhet på negativa detaljer
Vid fobin talrädsla kretsar ofta dina tankar runt en negativ bild av dig själv i situationen. Du kan ge en stor uppmärksamhet till faktiska och upplevda otillräckligheter i framförandet.
Känslan i kroppen används som måttstock
Precis som under vårt framförande använder vi ofta obehaget som kompass för att bedöma hur väl vi presterat. Vi utgår från känslor av panik och drar slutsatsen att vårt muntliga framförande inte var bra.
Nuet blandas ihop med det förflutna
Tankarna efter ett framförande är ofta inte begränsade till det som precis hände. Vid rampfeber är vanligt att vi även blandar de nya intrycken med tidigare erfarenheter av upplevda misslyckanden. Det gör att vi upplever vår prestation ännu mer negativt.
Så påverkas du av att älta din framförande i efterhand
Ältande av framförande i efterhand är en av de processer som håller talängslan vid liv övertid. Den har har flera negativa effekter på din fobi för att tala inför grupp.
Du tappar tron på din egen förmåga
Du upplever ditt framträdandet som mer negativt än det faktiskt var vilket stärker din negativa uppfattning om din förmåga att tala inför grupp.
Ältande nu resulterar i oro framåt
Ältande av framförandet leder till en ökad oro inför kommande framträdanden.
Processen ökar även undvikandet av muntliga framträdanden samt användningen av säkerhetsbeteenden inför nästa presentation vilket gör det svårare att omvärdera dina ohjälpsamma tankar. Ältande av framförandet i efterhand stärker med andra ord din scenskräck över tid.
Ältande innan framförandet
Kan du oroa dig mycket inför framföranden? Vid talängslan är det vanligt med stark oro för vad som ska hända när vi ställer oss och talar inför grupp.
Denna process av intensivt fokus på oss själva är vanlig vid rampfeber och gör att vi lättare kommer ihåg tidigare negativa erfarenheter och upplevda misstag.
Obehaget används för att förutse katastrofen
Det är inte ovanligt att vi skapar en mental bild av oss själva under det kommande muntliga framträdandet. Den här bilden baseras ofta på inre upplevelser vi har just då när vi tänker på det kommande framförandet.
Dessa nervösa tankar, känslor och fysiska sensationer använder vi för att förutsäga hur dålig vår prestation kommer att vara när vi ska tala inför grupp.
Vid talrädsla är tankarna på den kommande presentationen ofta förenade med obehag. Detta färgar vårt omdöme. Den starka känslan innan gör att överskattar hur sannolikt det är att våra värsta katastroftankar kommer besannas.
Ökat undvikande och en självuppfyllande profetia
Denna oro kan bidra till att du undviker muntliga framföranden men att du lägger märke till saker som bekräftar dina farhågor när du väl tar mod till dig och talar inför grupp. På det här sättet stärker oro inför framförandet din scenskräck över tid.
Hur vi arbetar med oro innan och ältande efter i Tala Tryggt
I Tala Tryggt får du verktyg för att identifiera, analysera och ifrågasätta dina tankar innan och efter muntliga framföranden. Många vi hjälper uppskattar även att höra de tankar som de själva kan ha även delas av andra deltagare.