Sprutfobi - behandling av spruträdsla och aikmofobi

KBT för spruträdsla - En målinriktad behandling

När vi behandlar sprutfobi sätter vi tillsammans upp tydliga mål. Nedan följer exempel på mål som vi satt upp med klienter som varit rädda för sprutor:

• Kunna ta vaccinationer inför resor och mot fästingar
• Vara mer avslappnad inför kontroller under graviditet
• Ha full tillgång till sjukvården – t ex vara mindre rädd för blodprov
• Kunna få bedövning hos tandläkaren
• Kunna känna sig lugnare inför sprutor och injektioner

Olika ord för spruträdsla

Orden aikmofobi, belonefobi, enetofobi, trypanofobi kan användas för att beskriva sprutfobi och har olika betydelse.

Aikmofobi är en rädsla för vassa och skärande föremål. Belonefobi och enetofobi är en fobi för nålar. Trypanofobi är en fobi för just sprutor och injektioner.

Hur går en behandling till?

Behandlingen av fobi för sprutor genomförs av leg. psykolog och leg. sjuksköterska. Kontakten börjar med en detaljerad bedömning av dina svårigheter.

Det är vanligt att svimma vid sprutfobi och om detta är ett problem för dig får du lära dig tekniken tillämpad spänning. Det är ett sätt att medvetet motverka blodtrycksfall och att förebygga att du svimmar.

Du får sedan gradvis utmana din rädsla och föreställningar inför sprutor. De flesta med injektionsfobi eller aikmofobi börjar med att titta på tecknade bilder.

Efter det fysiska besöket får du instruktioner för hur du ska hålla dina resultat vid liv och förbättras ytterligare. Efter några veckor gör vi en telefonuppföljning för att säkerställa att du är på väg i rätt riktning.

Kan min sprutfobi verkligen bli bättre?

De som söker sig till oss har ofta haft sprutfobi länge – inte sällan sedan skolåldern eller så länge de kan minnas. Därför är det ofta svårt att se hur det skulle vara möjligt att sluta vara rädd för sprutor.

Svenska myndigheter som Socialstyrelsen rekommenderar KBT för behandling av specifika fobier där sprutfobi är en undergrupp. Upp till 90% med en fobi för sprutor blir bättre med en förbättring som håller över tid.

Ingen chockterapi

En vanlig missuppfattning om KBT för aikmofobi och spruträdsla är att behandlingen skulle vara chockartad.

Då du närmar dig det som skrämmer dig mycket gradvis är obehaget under behandlingen mindre än i andra situationer.

Vad är sprutfobi?

Det är vanligt att ogilla och vara lite rädd för blodprov och injektioner. Rädslan kan först kallas för en sprutfobi när den begränsar dig i livet.

Nålfobi kan göra det svårt att hantera sprutor

Vid en stark fobi för nålar är det inte ovanligt att sprutor är en av de saker som upplevs som mest obehagliga.

Vi tar hänsyn till din nålfobi (även kallat belonefobi och enetofobi) och anpassar behandlingens upplägg efter dina förutsättningar.

Det är inte ”bara en spruta”

Kan du uppleva att omgivningen inte riktigt förstår hur stark din rädsla för sprutor är? För dig med en riktig sprutfobi är det inte ”bara att ta” den där injektionen.

Hur vanligt förekommande är en fobi för sprutor?

Forskning genomförd i Sverige pekar på att 1,6 % av befolkningen har en fobi för sprutor. Injektionsfobi är något vanligare hos kvinnor.

Vad kännetecknar sprutfobi?

Två spruträdda personer är aldrig likadana. Därför inleder vi varje behandling av injektionsfobi med en intervju där vi analyserar just din rädsla. Nedan hittar du exempel på vad som kan känneteckna sprutfobi.

Hur kroppen reagerar vid sprutskräck

För dig med sprutfobi så leder situationer relaterade till injektioner till panikartade känslor exempelvis hög puls och svettningar. Det är inte heller ovanligt att svimma.

Svimmar du vid åsynen eller kontakt med sprutor?

Upp till 3 av 4 personer med sprutfobi kan svimma vid åsynen eller kontakt med sprutor.

Blodtrycket höjs för att snabbt sänkas vilket leder till att den drabbade förlorar medvetandet. Under din behandling lär du dig tekniker för att motverka att du svimmar.

Obehagliga situationer vid sprutfobi

För dig som är spruträdd kan flera situationer upplevas som svåra och obehagliga. Exempel på dessa kan vara att:

• Vara rädd för blodprov
• Få injektioner – t ex vaccinera sig
• Se sprutor på bild eller på film
• Någon berättar om injektioner
• Se någon få en injektion eller ta ett prov
• Vistas i sjukhusmiljöer
• Bli berörd i armvecken
• Se och röra vid ytliga vener

Skrämmande tankar vid trypanofobi

Du som har stark spruträdsla eller aikmofobi har ofta skrämmande tankar om sprutor. Nedan följer exempel på katastroftankar vid injektionsfobi:

• Att vara rädd för du ska få panik och tappa kontrollen.
• En rädsla för att svimma och detta ska få allvarliga konsekvenser.
• Att vara rädd för smärtan när nålen går genom huden.
• En rädsla för att bli allvarligt skadad av nålen.
• Att vara rädd för att nålen ska gå av och fastna i kroppen.

Du med en fobi för sprutor förstår att dessa tankar är överdrivna och orealistiska men kan inte hjälpa att bete dig som om de var sanna.

Säkerhetsbeteenden – en del av det som håller sprutfobin vid liv

Den som har trypanofobi eller aikmofobi använder ofta olika beteenden för att skydda sig från det som skrämmer.

Beteendena gör ofta att obehaget går att hantera lättare på kort sikt men gör ofta att spruträdslan på lång sikt blir kronisk.

Exempel på säkerhetsbeteenden vid injektionsfobi kan vara att:

• Undvika injektioner, blodprov och sprutor
• Blunda när du ser sprutor på bild eller på film
• Be andra sluta prata om injektioner eller går därifrån
• Skydda armvecken
• Inte ta bedövningsspruta hos tandläkaren
• Inte släppa sprutan med blicken alternativt blunda
• Ställa många frågor i samband med injektioner

Vill du veta hur vi kan hjälpa dig med sprutfobi? Läs mer här.