Klaustrofobi? KBT-behandling kan bota cellskräck

Bota din klaustrofobi – behandling av cellskräck

Här förklarar vi hur vi kan bota klaustrofobi med KBT-behandling. Längre ned lär du dig om hur klaustrofobi kan ta sig i uttryck och vad som håller din cellskräck vid liv.

Fokus på din livskvalitet

Under behandlingen av din klaustrofobi lägger vi stor vikt vid det du upplever som viktigt. Mål som vi satt upp med tidigare klienter med cellskräck har varit att:

• Resa med flyg tryggt och avslappnat
• Kunna åka hiss obehindrat (vid hissfobi)
• Använda allmänna toaletter smidigt och bekvämt
• Kunna njuta av bio och konserter
• Genomföra undersökningar med magnetröntgen

Hur fungerar en behandling av klaustrofobi?

Vi börjar behandlingen av din klaustrofobi med en detaljerad analys. Med dina mål i åtanke får du sedan stegvis utmana din fobi för trånga utrymmen.

För att bota din cellskräck arbetar vi även med att ge dig mer konstruktiva tankar. Efter det fysiska besöket får du en vidmakthållande plan för att förbättra dina resultat ännu mer.

Blir verkligen min klaustrofobi bättre?

Många som söker sig till oss har haft en extrem fobi för trånga utrymmen under lång tid. De flesta med cellskräck har svårt att se hur en förbättring skulle vara möjlig.

Utifrån starkt forskningsstöd är KBT den behandling av klaustrofobi som svenska myndigheter rekommenderar.

Behandlingen är kort. Efter ett besök på 4-5 timmar kan exempelvis personer med hissfobi åka hiss.

Vad är klaustrofobi?

Det är vanligt att vara rädd för trånga utrymmen. Dock räknas rädslan först som klaustrofobi när den begränsar dig i livet.

Förstår inte alla din fobi för trånga utrymmen?

Många förstår inte hur problematiskt det kan vara att ha riktig klaustrofobi. För dig med t ex hissfobi är det inte ”bara att åka hiss.”

Hur vanligt är klaustrofobi i Sverige?

Uppskattningsvis har 4% av Sveriges befolkning klaustrofobi.

Symtom vid klaustrofobi

Inför en behandling av klaustrofobi gör vi en analys av vad som kännetecknar just din cellskräck. Nedan hittar du exempel på sätt som en fobi för trånga utrymmen kan ta sig i uttryck:

Kraftiga ångestsymtom

Situationer kopplade till din fobi för trånga utrymmen ger ofta upphov till panikartade känslor. Det kan röra sig om svettningar, kvävningskänslor, bultande hjärta och andra obehagskänslor.

Cellskräck i olika situationer

Vilka situationer du upplever som problematiska vid klaustrofobi kan variera. Nedan hittar du ett urval av situationer som kan upplevas som obehagliga:

• Att resa med flyg
• Hissar (även kallat hissfobi)
• Toaletter
• Tåg och tunnelbana
• Lokaler med mycket folk
• Att vara fastspänd
• Långa biltunnlar
• Magnetröntgen
• Dykarmasker och syrgasmasker

Katastroftankar vid cellskräck

Klaustrofobi består av två olika rädslor.

Den ena är en rädsla för att bli instängd och inte kunna röra sig och här är det ofta tanken på att få panik och tappa kontrollen som skrämmer.

Den andra rädslan är att få slut på luft, kvävas och dö.

Du med cellskräck förstår att tankarna inte är rimliga men har svårt för att inte agera som om de vore sanna.

Beteenden – därför blir klaustrofobi ofta kronisk

Du som har klaustrofobi använder dig ofta av skyddande beteenden som förhindrar att katastroftankarna blir sanna.

Dessa kan göra din cellskräck lättare att hantera på kort sikt men leder ofta till att problemen förvärras över tid då dina katastroftankar aldrig motbevisas.

Exempel på beteenden vid cellskräck kan vara att:

• Sitta nära gången och nödutgången på flyget
• Ta trapporna på grund av hissfobi
• Undvika att låsa toalettdörren
• Sitta yttest på raden på bio
• Hålla dig nära utgångar (t ex på tunnelbanan)
• Söka efter flyktvägar i nya rum
• Alltid ha med dig telefon i hiss eller på toaletten
• Lyssna på hissens ljud vid hissfobi
• Kontrollera om låset fungerar på toaletten

Läs mer om hur vi hjälper dig här.